Carl Michael

"Djurgården är i en vinterdvala", säger servitören och jag kan inte annat än nicka. Det är verkligen dött och kusligt när vi promenerar den korta biten från busshållplatsen till Restaurang Carl Michael. Högar av bråte och smutsig snö ligger i högar innanför Gröna lunds entre och jag funderar att någon ens funderar på att ta sig hit ut för att gå på restaurang.
Helt annan atmosfär möter oss när vi kliver in. Varmt och välkomnande, inramat av fladdrande stearinljus. Jag går hit tillsammans med J och min bästa kompis Hylton. Hylton har bemödat sig att komma ner till stora staden för att möta upp sin bror Jason som kommer på besök.


De skrockar lite åt den taffligt översatta engelska menyn. Svenska namn på rätter med apostrof kan man inte riktigt kalla översatta.
Vi startar upp med klassiker; Sill&Strömming, Gubbröra, toast pelle janzon och oxtartar Börjar bra, Hylton får in tre burkar med olika inläggningar, kokt mandelpotatis och generöst med västerbottensost...och det är en halvportion!. J serveras en ordentlig puck oxtartar och färskskivad pepparrot. Jason tittar förundrat på sin Pelle Janzon, en bit oxfile som bankats ut till tallriksstorlek serveras på en liten toast och toppas av finhackad rödlök, en jätteklick löjrom och rå äggula. Snopet tittar jag ner på två ynkliga klickar Gubbröra och två friterade anjovis.
Allt är väldigt snyggt upplagt och min fjuttiga portion vägs upp av massor av smak. De övriga förrätterna är svåra att misslyckas med men hade mått bra av några vrid från salt- och pepparkvarn.
Varmrätterna är inte lika lyckade. J:s långkokta lammnacke är god inte speciell, lammsmaken är svår att finna. "Kunde ha varit nöt", konstaterar Jason. Själv beställer han Wallenbergare och får in en stor blek puck med potatismos och lingon. Smakar jättemycket men en aning toufoaktig i konsistensen. Hylton får in en Mejramskorv med kalvbräss och fläsklägg, serverad med rotmos. God utan att vara speciell. Min Griskind har en perfekt knäckig yta men alldeles för mycket svål. Väldigt lite av det trådiga fläskköttet jag längtade efter. Inget ont men svålet, fullt av smak och smörmört. Du måste dock vara en van ätare för att äta ren svål. Tror nästan att jag hade gjort ett bättre jobb av en fin bit sidfläsk. Det blir en trevlig kväll på Carl Michael, lite blandade känslor och jag vill nästan prova igen. Ger betyget godkänt, men för en roligare matupplevelse skulle jag nog valt två förrätter istället, de var riktigt bra// Storebror